Hera - Som spön i backen

Ett riktigt åskregn har vi fått idag...men väldigt lite av åskan vilket inte gör så mycket. Har just nattat de små, en i taget trots att de delar sovrum. Lillbulten har myst i Hästtjejens säng medan jag sövde Lillan...sedan kom Lillbulten med boken om Verktygsapan under armen och sa:
- Nu kan jag va tyst!
Bra tyckte jag men vi la oss för säkerhets skull i dubbelsängen. Det är lätt att väcka minsta syster så här om kvällen. Märkligt det där...på dagen kan Lillan sova i vagnen ute utan att vakna...trots att cementblandare skramlat, sågar väst och hammarslag ekat. Grävare kan ha passerat nära och bilar efter 363:an susar tätt...hon sussar tungt. Inomhus verkar det va tji, då ska det va knäpptyst för att kunna sova. Lillbulten håller på att bli stor, slutat med tutten har hon helt plötsligt. Hon har sällan behövt den under natten men för att somna in har den varit viktig...nu pockar behovet som mest under dagen om lillasyster råkat glömma en mitt på golvet...men Lillbulten lägger undan den i lådan där de förvaras...i alla fall om man snällt ber om det.

På söndag skulle pappa fyllt 71 år. Imorgon har maken sin sista semesterdag, han är fortfarande ute på sitt fiskeäventyr...hoppas han inte har behövt frysa. Själv tror jag att jag ska ta mig ett litet glas Martini. Njuta av lugnet och fortsätta läsa boken jag lånat av Svärfar "Den förlorade symbolen". Ni ser, jag ligger långt efter när det gäller att läsa böcker. Det har inte blivit mycket av den varan sedan jag blev trebarnsmor :)

/Hera

Lillan, ett litet busfrö!