MENY
Här snurrar livet på, idag har det regnat lite här men solen kikar nu åter fram. Plöjde runt i Storumabloggarna för någon timma sedan och inser att där har det snöat!...Hav tröst säger jag bara...
Chinook haltar sedan igår igen, han har ju haft uppehåll i nästan en vecka nu...men M hade med sig honom på promenad i skogen upp till brunnet i förrgårkväll och det blev tydligen för mycket...eller så har han stött sig på något annat sätt. För några veckor sedan pratade jag med en person som är uppfödare och hon sa att en så stor hund som Chooken är så består han i den här åldern av i stort sätt bara brosk...inte så mycket ben...och då tål de jättelite...suck. Får se om det går över igen annars blir det till att besöka vetrinär och röntga så det inte är något annat tokigt.
Nästa sjukling...våran kattunge Lila (hon är inte året än)...skrek till häromkvällen...hon satt uppe i en tall, högre upp än vad huset är...när Hästtjejen lockat ner henne visade det sig att hon ....å fy jag får rysningar bara jag tänker på det...skurit upp bakbenet rejält...Vad gör man kring 22 tiden med många mil till vetrinären...katten verkade oberörd så jag tröstade Hästtjejen med att det säkert ordnar sig och med stark förmaning att inte vara där och pilla...Nu har det gått ett par dagar och det verkar gå bra...länkar till en annan blogg med ett foto på Lilas mamma som gjorde illa sig på likande sätt för bara en kort tid sedan, för henne gick det mindre bra. OBS OTÄCKA BILDER!
När det gäller oss folk i huset så är allting väl i alla fall! Jag har anmält ett lag till Vårruset, Vindelälvorna där grannfrun, Hästtjejen, Svägerskan, Svärmor, en bekant och jag ingår...det ska bli roligt. Kommer själv inte kunna springa i år men ska gå i så rask takt jag kan...kommer nog inte hålla samma gångtakt som jag gjorde under tjejmilen (då jag väntade Lillbulten) för då var jag väl bara i tredje månaden...men man gör så gott man kan!
So long på er!
/Hera
Hera!
Om jag fick ditt ansikte att spricka upp i ett litet leende så är det något jag bjuder på. Gillar leende ansikten. Jaa, för att vara allvarlig:
man kan både lura, såra, förarga och glädja en person beroende på vad man säger/skriver och hur man gör det.
Erkänner att jag tog detta "villinte" som ett uttryck för det absoluta, definitiva ställningstagandet. Om det istället stått "jag vill inte blogga på ett litet tag" så hade det i sanningens namn inte gjort någon skillnad. Vad som fick mig att skriva var det faktum att jag vet hur uthållig och kreativ man måste vara och att det inte håller inte i evighet. Man kanske började blogga 2007 och hösten 2009 är man färdig, slut, idefattig och utbränd genom bloggningen eller så har man fått förnyad energi, kreativiteten flödar och man är lycklig inombords.
Hör lycka och bloggning ihop? Är jag harmonisk, kär, lycklig och ekonomin går bra och även jobbet ger det mig kraft och lust att blogga eller har det inget samband? Mycket jobb, mycket att göra hemma, barn som pockar på uppmärksamhet vidmakthåller det "lusten" att blogga eller tvingar man sig att göra det vare sig eller?
Ja, det var några vindlande tankegångar om bloggning. Fotona av katten har jag sett tidigare. Inte vackert och säkert plågsamt för kattstackaren.
1