MENY
Snart är det jul, vi sover på golvet med madrasser som typ är 5 cm tjock. Vi är tre personer som vill kolla på tv, vi har en fåtölj. Jag har ingen koll på vars jag har någonting...försöker hålla mig lugn och cool...lugn och frid är ju känslor som gäller när det lackar mot jul. Imorgon ska vi upp till Big Lake för att hämta så mycket vi bara kan rymma i en personbil med släp, lämnar barnen hemma för att maximera utrymmet. Då visar det sig att en person vill lifta med oss tillbaka och låter sur när jag inte tycker att det känns ok!
- Men jag kan hålla i nåt.
- Jo men vi vill fälla ner ryggstöden bak, då kan man inte sitta där...
- Men...sen vill jag ha skjuts på fredag...
Va fasen känner jag, jag ska ju packa in allt i huset då som vi fått med oss. Det är ju snart JULAFTON jag har fullt upp med att lösa mina egna bekymmer. Ta bussen eller var hemma för tusan!
Jag orkar inte...thats it!Jag fixar bara inte att säga det på ett schysst sätt, personen i fråga har en förmåga att ge mig alla skuldkänslor som finns på jorden...personen i fråga ställer också ofta upp för mig när det kniper...när det gäller att ställa upp när det kniper dock så tycker jag att det är just den personens skyldighet...nu är jag kaxig jag vet...men jag tycker att vissa människor har den rollen i våra liv. Jag är beredd på att ställa upp tillbaka men i denna röra jag lever i just nu så vill jag att det ska vara ...kris...och det tycker jag inte att det är för denne/a...
/ Hera
0